| Hur
FF avkalkaren fungerar
Fr det frsta: Kalkspat (Calcit) eller
Aragonit
Utan FF behandling, kalkspat kristaller,
(kalkavlagringar): Laboratorietester visar att om man placerar en droppe vatten p en
glasplatta och lter vattnet avdunsta, s kan man i mikroskop se hur kalkspat flls ut
och bildar kristaller i frgrenande formationer, vilka fster p glasplattan. I
praktiken brjar kalkavlagringar bildas p de stllen av rrledningar dr de frsta
kalkspat kristallerna fster fast.
Med FF behandling, Aragonitkristaller:
Tester gjorda p samma laboratorium (LGAI) och styrkta av EC (Barcelona referens no.
22015382 den 06/06/2002) ger ett fullstndigt annorlunda resultat. Ordagrant bekrftar
man Efter utfrda tester enligt kapitlet Resultat, konstateras att installeringen
av den Ekologiska Avkalkningsapparaten Fluid Force fr hrt vatten, pverkar
kalkstrukturen i vattnet i vattendistributionsntet. Innan installerandet av
avkalkningsapparaten r merparten av kalciumkarbonatets kristallform av typen Kalkspat,
och endast en mindre del som Aragonit, efter att ha installerat apparaten observeras
endast kristaller av typen Aragonit.
Slutledning: a) Man mrker en
preventiv effekt (bildandet av Aragonit kristaller, av dyig konsistens, som fraktas bort
av vattenfldet). b) Tidigare belggningar av Kalkspat och Magnesiumkarbonat, som
bildats innan behandlingen lses lngsamt och progressivt upp.
Nmnda tester har gjorts med olika typer av
magneter, olika polarisation, olika typer av vatten och med olika flden och temperatur,
vilket har visat att vattenfldets hastighet nr det passerar magnetfltet r den
parameter som mest pverkar resultatet eftersom den magnetiska behandlingen r beroende
av vattenfldets rrelseenergi fr att fungera. Man har ocks pvisat att vattnet har
ett minne vilket gr att effekterna av behandlingen kvarstr under minst
tv dagar ven om vattnet inte cirkulerar (cisterner, ackumulatorer etc.).
| Fysisk analys av CaCO3 i dess
olika former |
Mineral |
Kalkspat |
Aragonit |
Kemisk beteckning |
CaCO3 |
CaCO3 |
Klass |
Karbonater |
Karbonater |
Grupp |
Kalkspat |
Aragonit |
Tillstnd |
Solid |
Mjuk fllning |
Kristallstruktur
a) System och klass
b) Grupp
c) Lines of diffraction (intensity). |
Kalkspat
kristallerna har tusentals olika geometriska strukturer, kombinerat med flera olika
freningar av positiva eller negativa
romboedrar som kan vara lutande eller p hgkant, olika skalaedrar, prismor etc.
a) Hexagonal; _3 2/m
b) R3c
c) d (2T): 3.04 (10).
2-29 (2). 2-10 (2). 1.913 (2). |
Grupper
av karbonatjoner (CO3), med en karbonatjon i triangelns centrum och tre
syrejoner i varje hrn av strukturen.
a)
Romb 2/m, 2/m, 2/m
b) Pmcn
c) d (2T): 3.04 (9), 2.71 (6), 1975 (10). |
Symmetri |
Triagonal. |
Rombisk parallellpipid. |
Optik |
Negativt uni-axiell. Mycket dubbel
brytande (bi-frakterande). |
Negativt bi-axiell. |
Frg. |
Mycket
varierande, men vanligtvis vit, ofrgad eller ljus ton. |
Vit,
ofrgad eller med mjuk ton. |
Glans |
Glasartad. |
Glasartad. |
Kristall typ |
Triagonal; bar 3 2/m. |
Rombisk parallellpipid; 2/m 2/m 2/m. |
Bladstruktur |
Perfekt i tre riktningar. Formar romboedrar. |
Icke
klar struktur. |
Snitt |
Perfekt i tre
riktningar. Formar romboedrar. |
Distinkt
i en riktning. |
Fraktur |
Konisk |
Subkoniskl |
Hrdhet |
3 |
3,5-4 |
Adring |
Vit. |
Vit. |
Densitet |
2.710g/cm3. |
2.94
g/cm3. |
Specifik tyngd |
Ungefr 2,7 (medelvrde) |
2,9+ (medelvrde fr icke
metalliska kroppar) |
vrig karakteristik |
Refraktionsindex
p 1,49 och 1,66 vilken skapar en dubbel refraktion, bubblande i kontakt med syra, kan
vara fluoriserande, fosforiserande eller termo sjlvlysande. |
Aragonit
Bubblande i kontakt med klorin. Fluoriserande med ett refractionsindex p 1,7. |
| Utseende |
I kristaller av strre dimensioner huvudsakligen 2
typer av mnster: a) spetsiga skalaedrar (hund tand), b) trubbiga skalaedrar krner de
triangulra prismorna (spikhuvud) c) ven som typiska romoedrar som resultat av
avflagning, i massiv form fiberformade, pelarformade, estalaktitformade, granulerade eller
pulveriserade. |
Kristaller
av rombstruktur som ger ett utseende av hexagonala prismor. Glasartade, korallformade,
fiberformade eller estalaktitformade. |
| Kemisk
sammansttning |
Innehller
56,03% CaO och 43,97% CO2. Ca kan vara ersatt med Mn, Fe och i mindre mngd
Sr, Co, Zn, Ba och Pb |
Samma
teoretiska sammansttning som Kalkspat. Den r en form av CaCO3 som i
rumstemperatur r instabil. Innehller isomorfa substitut av Ba, Sr, Pb och Zn.
Upplsbar i klorin. |
Indikatorer |
Hrdhetsgrad
3, perfekt bladverk (rombiskt), klar frg och glasartad glans, bi-refrakterande brytning
och reaktiv p klorin. |
Kristallinsk,
ett enda separationsplan, reaktiv p syror. |
Associerade mineraler |
Fluor,
Kvarts, Barium, Blyglans, Celestina, Svavel, Guld, Koppar, Smaragd, ngra
svavelfreningar, andra karbonater och boratfreningar och mnga andra metaller. |
Gips,
Malakit, Calcit, Serpentin, Kvarts, Lera, Dolomit, Limonit med flera |

CALCITE |

ARAGONITE |
Fr det andra: Jonerna fster
inte p rrledningarna eller p maskinerna. De elektriska fenomenen som uppstr genom
FF behandlingen, mjliggr att vattnet kar sin kapacitet att uppta joner.
Fr det tredje: FF minskar
pH-vrdet och vattnets ytspnning och drmed risken fr belggningar. |
|